Rädsla är moraliserandets moder

Den senaste tiden har jag läst en helvetes massa artiklar som rör diverse politiska frågor. Amerikansk utrikes- och inrikespolitik, fildelning, riktiga havs-pirater, Iran och kärnvapen, Israel, palestina och antisemitism (från alla jävla håll mot alla möjliga jävla grupper), Afrika och svält, kriget mot droger, lagalisering av cannabis, terrorism, läkemedels-, musik-, film- och krigsindustrin. Det finns så mycket att engagera sig i. Så många att hjälpa. Så mycket att förbättra. Upp med nävarna och kräv mänsklig frihet. Kräv mänskliga rättigheter. All makt åt folket! REVOLUTION!

Men sen har jag också läst om The Tibetan Book of the Dead (Bardo Thodol). Sammanfattning från Wikipedia:

The Tibetan text describes, and is intended to guide one through, the experiences that the consciousness has after death, during the interval between death and the next rebirth. This interval is known in Tibetan as the bardo. The text also includes chapters on the signs of death, and rituals to undertake when death is closing in, or has taken place. It is the most internationally famous and widespread work of Tibetan Nyingma literature.

Jag har alltid stått för mina åsikter och har inte haft problem med att dela med mig av dem heller. Jag har både haft rätt och fel och även ändrat åsikt om ämnen jag tidigare varit väldigt principfast vid. Jag skulle utan tvekan ha kunnat ge mitt liv för kung och fosterland. Skulle ryssen knacka på dörren hade jag ställt mig i främsta led utan att tveka. Jag skulle inte tveka en sekund att starta eller vara med i en revolution om det verkligen skulle behövas. Huvuden hade fått rulla och jag hade inte gett mig för något.

Men sen hände något i oktober/november förra året. Något jag har en av mina närmsta vänner att tacka för. Förmodligen den bästa present jag någonsin fått. Under några få timmar den där kvällen förändrades hela min världs- och livsuppfattning och dagen efter var det som att ha fötts på nytt. Allt jag upplevt och lärt mig under min livstid fick helt plötsligt en helt ny mening. Sinnen öppna som hos ett spädbarn som precis kommit till världen (well inte riktigt men nästan ;) men med 26 års livserfarenhet. Det lärde mig att rädsla till stor del är en illusion. En illusion vi själva skapar i vårt egna medvetande. Men det är en illusion som skapar stor olycka.

Förstå mig inte fel; om någon riktar en pistol mot ditt huvud eller om du blir jagad av en björn så är din rädsla jävligt motiverad. Såvida du inte känner att du är redo att gå vidare. Men om vi tänker i större banor kan man fråga sig varför man vill sätta några killar som bidrar med infrastruktur, och en väl behövande sådan, i fängelse 1 år och ge dem 30 miljoner i böter? Varför vill man stifta lagar för övervakning av människor? Varför ha en kärnvapenarsenal som kan utplåna hela planeten? Varför vill man ha makt? Ja, varför vill man ha makt? Om du står högst upp i hierarkin och det är helt omöjligt att peta ner dig, vad har du då åstadkommit?

Det roliga är att om det finns en stor konspiration, en new world order grejj, så är den otroligt patetisk. Och det är ännu mer patetiskt att försöka bekämpa den. Precis som det är patetiskt att bekämpa läkemedelsindustrin för att de egentligen inte är ute efter vårt bästa. Lika patetisk som alla nya bevakningslagar som EU försöker få fram. Lika patetisk som hela finanskrisen och dess aktörer.

Om någon hotar dig med kniv och risken är stor att personen tänker hugga dig så behöver du försvara dig. Men annars då. Vad behöver man egentligen försvara sig mot? Vad är det som gör att du inte kan vara självständig och oberoende? Vad har du att vara rädd för?

Tänk på att det enklaste sättet att styra en människa dit man vill är att sprida skräck och utnyttja människors osäkerhet. Ett folk som är fritänkande och som litar på sina medmänniskor behöver inte styras av lagar och förordningar. Människor som har en inre trygghet har inget behov att följa normen utan kan istället leva ett rikt liv fyllt med spännande upplevelser.

Jag tänker aldrig ställa mig upp och göra revolution. Inte heller tänker jag försvara Sverige om ryssen skulle anfalla. Däremot kommer jag fortsätta leva ett fritt liv. Det spelar ingen roll hur mycket maktens män försöker “skydda” oss mot terrorism och naturkatastrofer för när allt kommer till kritan överlever vi endast om vi är trogna oss själva.

Kunskap är frihet.